1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till
en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir
vägledande inom samhällets alla områden samt värna den
enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå
delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt
tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av
människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra
omständigheter som gäller den enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa
minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget
kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).
3 § Regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är
rikets grundlagar. Lag (1991:1471).
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och
bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar
rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).
5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen
innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408).
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.
Lag (1976:871).
7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag
(2010:1408).
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga
förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.
Lag (1976:871).
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet. Lag (2010:1408).
10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar
även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i
andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408).
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
Opinionsfriheter
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
- yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller
på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor, - informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot
upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, - mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster
för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte
eller för framförande av konstnärligt verk, - demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i
demonstrationer på allmän plats, - föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för
allmänna eller enskilda syften, och - religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med
andra utöva sin religion.
I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig
i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar,
offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram,
ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt
att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).
2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin
åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat
sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna
tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i
demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra
politisk sammanslutning, trossamfund eller annan
sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag
(2010:1408).
3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett
allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.
Lag (2010:1408).
Kroppslig integritet och rörelsefrihet
4 § Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408).
5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller
utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408).
6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat
kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och
5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av
brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig
avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat
förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en
gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den
personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär
övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga
förhållanden. Lag (2010:1408).
7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras
att resa in i riket.
Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket
får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att
barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa
föräldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408).
8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot
frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i
övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och
att lämna det. Lag (2010:1408).
Rättssäkerhet
9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon
friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska
han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol
utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är
fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en
frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.
Även den som av någon annan anledning än som anges i första
stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få
omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med
prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en
nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och
ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie
domare.
Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig
enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av
allmän domstol. Lag (2010:1408).
10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för
en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den
begicks. Inte heller får någon dömas till svårare
brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad
som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande
och annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som
följer av föreskrifter som gällde när den omständighet
inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.
Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en
lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots
att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten
inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade
lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag
jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till
riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får
riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om
riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med
krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (2010:1408).
11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning
och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst
mål.
En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.
Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).
Skydd mot diskriminering
12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon
missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med
hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag
(2010:1408).
13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon
missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör
ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män
och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande
tjänsteplikt. Lag (2010:1408).
Stridsåtgärder på arbetsmarknaden
14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en
förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på
arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Lag
(2010:1408).
Egendomsskydd och allemansrätt
Den som genom expropriation eller något annat sådant
förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad
full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara
tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker
användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående
markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt
försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i
förhållande till värdet på denna del av fastigheten.
Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som
sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller
dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten
oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
Upphovsrätt
Näringsfrihet
17 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke
får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen
och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer
eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag
(2010:1408).
Utbildning och forskning
18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har
rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.
Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som
meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Europakonventionen
19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med
Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som
medges i 21-24 §§, begränsas genom lag:
- yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,
demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första
stycket 1-5), - skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång,
mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i
övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av
den enskildes personliga förhållanden (6 §), - rörelsefriheten (8 §), och
- offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket
andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri-
och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall
som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant
som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten
och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges
i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).
21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att
tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt
samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den
och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot
den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens
grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av
politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag
(2010:1408).
22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås
av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i
minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet
över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får
dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de
röstande enas om beslutet.
Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt
giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller
förslag till lag som enbart rör
- förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i
allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars
hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de
intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, - husrannsakan eller liknande intrång, eller
- frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första
stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag
(2010:1408).
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas
med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän
ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd
eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får
friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt
får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten
göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd
av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska,
religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens
innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta
emot yttranden anses inte som en begränsning av
yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).
24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av
hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller
demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa
friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller
för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller
sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism
eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur
eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag
(2022:1565).
25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda
begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och
rättigheter:
- yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,
demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och
religionsfriheten (1 § första stycket), - skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första
meningen), - skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som
avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och
liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och
meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden
(6 §), - skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
- rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan
anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och
tredje styckena), - offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket
andra meningen), - författares, konstnärers och fotografers rätt till sina
verk (16 §), - rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
- skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och
- skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje
meningen).
På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i
första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första
meningen samt tredje stycket tillämpas. Lag (2010:1408).
3 kap. Riksdagen
Riksdagens bildande och sammansättning
1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.
Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för
väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).
2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För
ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408).
Ordinarie val
3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag
(2010:1408).
Rösträtt och valbarhet
4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk
medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket
och har fyllt arton år.
Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara
ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.
Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före
valet upprättad röstlängd. Lag (2010:1408).
Valkretsar
5 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Lag
(2010:1408).
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
6 § Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och
39 utjämningsmandat.
De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på
grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet
röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i
hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder. Lag
(2010:1408).
Mandatfördelningen mellan partierna
7 § Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt
deltagande i valet i enlighet med bestämmelser som meddelas i
särskild lag.
Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i
hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som
har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de
fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått
minst tolv procent av rösterna. Lag (2014:1385).
8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets
proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen.
Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt
första stycket har fått fler mandat i hela riket än vad som
motsvarar en proportionell representation i riksdagen för
partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan
övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i särskild
lag.
Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att
fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de
fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre
än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot röstetalet
i hela riket för de partier som deltar i fördelningen. Om ett
parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått
så många mandat som motsvarar den proportionella
representationen i riksdagen för partiet, bortses vid
fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta
valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har
fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.
Vid mandatfördelningen mellan partierna används
uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,2. Lag
(2014:1385).
9 § För varje mandat som ett parti har fått utses en
riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne. Lag
(2010:1408).
Valperiod
10 § Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda
riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda
riksdagen samlas.
Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter
valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att
valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408).
Extra val
11 § Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan
ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter
beslutet.
Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra
val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens
första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om
extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att
samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till
dess en ny regering ska tillträda.
Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §. Lag
(2010:1408).
Överklagande av val
12 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen
utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.
Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag
även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny
ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller
också för ersättare.
Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara
eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra
riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter
varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för
tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden
väljs särskilt. Lag (2010:1408).
Ytterligare bestämmelser
13 § Ytterligare bestämmelser om det som anges i 3-12 §§ och
om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i
riksdagsordningen eller annan särskild lag. Lag (2014:1385).
4 kap. Riksdagsarbetet
Riksmöte
1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet
hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer
annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. Lag
(2010:1408).
Talmannen
2 § Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman
samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Lag
(2010:1408).
Utskotten
3 § Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett
konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt
bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Rätten att väcka förslag
4 § Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med
bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om
allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat
anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).
Ärendenas beredning
5 § Ett ärende som har väckts av regeringen eller en
riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om
inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).
Ärendenas avgörande
6 § När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje
riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med de
närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen.
I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag
(2010:1408).
7 § Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den
mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte
något annat anges i denna regeringsform eller, när det gäller
frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i
huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om
förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen.
Lag (2010:1408).
Uppföljning och utvärdering
8 § Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut
inom utskottets ämnesområde. Lag (2010:1408).
Offentlighet i kammaren
9 § Sammanträden i kammaren är offentliga.
Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt
bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Ledamöternas ställning
10 § Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som
ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan
skyldighet. Lag (2010:1408).
11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt
uppdrag utan att riksdagen har medgett det.
När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden
självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig
enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är
därmed skild från sitt uppdrag.
En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från
uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig
uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av
domstol. Lag (2010:1408).
12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat
uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes
yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan
att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem
sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant
medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten
eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden
eller gärningar under utövandet av uppdraget.
Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska
bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning
tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har
tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för
vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i
två år. Lag (2010:1408).
13 § Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman
eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som
riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i
riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en
riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.
Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för
talmannen och hans eller hennes uppdrag.
För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller
bestämmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).
Ytterligare bestämmelser
14 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i
riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
5 kap. Statschefen
1 § Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som
enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets
statschef. Lag (2010:1408).
2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk
medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte
samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller
riksdagsledamot. Lag (2010:1408).
3 § Statschefen ska hållas underrättad om rikets
angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder
regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.
Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda
med statsministern. Lag (2010:1408).
4 § Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad
att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande
tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för
att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens
uppgifter. Lag (2010:1408).
5 § Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en
riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills
vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare.
Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef
dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år.
Lag (2010:1408).
6 § Om konungen eller drottning som är statschef under en
sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller
kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det till
riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen
ska anses ha avgått. Lag (2010:1408).
7 § Riksdagen kan välja någon att efter regeringens
förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när
ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.
Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman
tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig
riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag
(2010:1408).
8 § Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas
för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för
sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408).
6 kap. Regeringen
Regeringens sammansättning
1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.
Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4-6 §§.
Statsministern tillsätter övriga statsråd. Lag (2010:1408).
2 § Statsråden ska vara svenska medborgare.
Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon
får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon
verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne.
Lag (2010:1408).
Statsministeromröstning efter val
3 § En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den
samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har
tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens
ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.
Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har
entledigats. Lag (2010:1408).
Regeringsbildningen
4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen
företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd.
Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan
förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva
förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens
ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall
är det godkänt. Lag (2010:1408).
5 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet
enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat
talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas
först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie
val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas
inom samma tid. Lag (2010:1408).
6 § När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister,
ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga
statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum
vid en särskild konselj inför statschefen eller, om
statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska
alltid kallas till konseljen.
Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på
riksdagens vägnar. Lag (2010:1408).
Entledigande av statsministern eller annat statsråd
7 § Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat
statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen
entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val
till riksdagen och gör det inom en vecka från
misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.
I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med
anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag
(2010:1408).
8 § Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det,
statsministern av talmannen och ett annat statsråd av
statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga
statsråd. Lag (2010:1408).
9 § Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen
entlediga de övriga statsråden. Lag (2010:1408).
Ställföreträdare för statsministern
10 § Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon
att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för
statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon
ställföreträdare inte utsetts eller har också
ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns
uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som
har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit
statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag
(2010:1408).
Övergångsregering
11 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats,
uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har
tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern
entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin
befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om
statsministern begär det. Lag (2010:1408).
Förhinder för talmannen
12 § Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de
uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag
(2010:1408).
7 kap. Regeringsarbetet
Regeringskansliet och dess uppgifter
1 § För att bereda regeringsärenden och för att biträda
regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det
finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för
olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan
departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer
för departementen. Lag (2010:1408).
Ärendenas beredning
2 § Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga
upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.
Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som
behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och
enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att
yttra sig. Lag (2010:1408).
3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid
regeringssammanträde.
4 § Statsministern kallar övriga statsråd till
regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst
fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet. Lag
(2010:1408).
5 § Vid ett regeringssammanträde är departementschefen
föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes
departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende
eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement,
ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Lag
(2010:1408).
Protokoll och skiljaktig mening
6 § Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga
meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).
7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som
ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under eller på
annat sätt bekräftas av statsministern eller ett annat
statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom
förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska
få skriva under eller på annat sätt bekräfta beslut som ska
expedieras.
Besluten ska bekräftas genom ett förfarande som uppfyller höga
krav på säkerhet. Lag (2022:1600).
8 kap. Lagar och andra föreskrifter
1 § Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av
regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter
bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra
myndigheter än regeringen och av kommuner.
Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag
eller förordning. Lag (2010:1408).
Föreskrifter som meddelas genom lag
2 § Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser
- enskildas personliga ställning och deras personliga och
ekonomiska förhållanden inbördes, - förhållandet mellan enskilda och det allmänna under
förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för
enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden, - grunderna för kommunernas organisation och
verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt
kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden, - trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som
trossamfund, - rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid
folkomröstning i en grundlagsfråga, eller - val till Europaparlamentet.
Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan
grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska
meddelas genom lag. Lag (2010:1408).
Föreskrifter som meddelas av regeringen
3 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela
föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna
får dock inte avse
- annan rättsverkan av brott än böter,
- skatt, utom tull på införsel av varor, eller
- konkurs eller utsökning.
Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt
första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än
böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av
regeringen med stöd av bemyndigandet. Lag (2010:1408).
4 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela
föreskrifter enligt 2 § första stycket 1-3 om anstånd med att
fullgöra förpliktelser. Lag (2010:1408).
5 § Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela
föreskrifter om
- när lagen ska träda i kraft,
- när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas,
eller - tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land
eller en mellanfolklig organisation. Lag (2010:1408).
6 § Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett
bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas
riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det. Lag
(2010:1408).
7 § Regeringen får utöver vad som följer av 3-5 §§ meddela
- föreskrifter om verkställighet av lag, och
- föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av
riksdagen.
Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse
riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller
med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela
föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag
(2010:1408).
8 § Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne
hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.
Lag (2010:1408).
Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen
9 § Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter
enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser
- avgifter, eller
- skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i
kommunen. Lag (2010:1408).
10 § Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen
att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också
medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller
en kommun att meddela föreskrifter i ämnet. Lag (2010:1408).
11 § Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen
eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter
enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får
dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess
myndigheter. Lag (2010:1408).
12 § Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat
med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska
underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer
det. Lag (2010:1408).
13 § Riksdagen kan bemyndiga Riksbanken att meddela
föreskrifter inom dess ansvarsområden enligt 9 kap. och dess
övriga uppgifter i fråga om det finansiella systemet,
kontanter och andra betalningsmedel, fredstida krissituationer
och höjd beredskap och internationell verksamhet.
Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela
föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess
myndigheter. Lag (2022:1566).
Stiftande av grundlag och riksdagsordningen
14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det
första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det
andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det
första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket
och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå
minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången
anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte
konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut
ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem
sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag
(2010:1408).
15 § Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om
stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande
grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna
förslaget. Lag (2010:1408).
16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska
hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens
ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för
yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar
från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande.
Yrkandet ska inte beredas i utskott.
Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till
riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har
rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande
grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de
som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för
förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än
hälften av dem som har avgett godkända röster vid
riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till
slutlig prövning. Lag (2010:1408).
17 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 §
första-tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom
endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och
mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma
ordning som lag i allmänhet.
Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som
avses i 2 § första stycket 4. Lag (2010:1408).
Ändring och upphävande av lag
18 § En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än
genom lag.
I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller
riksdagsordningen tillämpas 14-17 §§. Vid ändring eller
upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4
tillämpas 17 § första stycket. Lag (2010:1408).
Utfärdande och kungörande av föreskrifter
19 § En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som
möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller
dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller
riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.
Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller
förordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).
Lagrådet
20 § För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas
ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare
domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och
tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2010:1408).
21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller,
enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett
riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan.
Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar
- grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att
yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande
överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt
tekniska upptagningar, - lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna
handlingar, - lag som avses i 2 kap. 14-16 §§, 20 § eller 25 §,
- lag om behandling av personuppgifter som är helt eller
delvis automatiserad, - lag om kommunal beskattning eller lag som innebär
åligganden för kommunerna, - lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som
avses i 11 eller 12 kap., eller - lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1-6.
Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets
granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans
beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen
att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i
andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte
inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta
för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag
utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Lag (2022:1529).
22 § Lagrådets granskning ska avse
- hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och
rättsordningen i övrigt, - hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
- hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
- om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose
de syften som har angetts, och - vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag
(2010:1408).
9 kap. Finansmakten
Beslut om statens inkomster och utgifter
1 § Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten
samt om statens budget. Lag (2010:1408).
Förslag till budget
2 § Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen. Lag
(2010:1408).
Beslut om budget
3 § Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret
eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod.
Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster
och om anslag för bestämda ändamål.
Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en
annan tid än budgetperioden.
Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk
för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.
Lag (2010:1408).
4 § Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny
beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade
anslag. Lag (2010:1408).
5 § Om riksdagen inte har beslutat om en budget före
budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning
som behövs om anslag för tiden till dess en budget har
beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta
ett sådant beslut på riksdagens vägnar.
Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket
för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de
ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till
dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).
Riktlinjebeslut
6 § Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet
även för tid efter den följande budgetperioden. Lag
(2010:1408).
Användning av anslag och inkomster
7 § Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än
vad riksdagen har bestämt. Lag (2010:1408).
Statens tillgångar och åtaganden
8 § Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar,
om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har
avsatts till särskild förvaltning.
Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp
lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag
(2010:1408).
9 § Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och
förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också
besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan
att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).
Årsredovisning för staten
10 § Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en
årsredovisning för staten till riksdagen. Lag (2010:1408).
Ytterligare bestämmelser om budgeten
11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens
befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i
riksdagsordningen eller särskild lag. Lag (2010:1408).
Valutapolitiken
12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska
frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.
Lag (2010:1408).
Riksbanken
13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under
riksdagen. Riksbanken ansvarar för att
- utforma och genomföra penningpolitiken,
- genomföra valutainterventioner,
- inneha och förvalta en valutareserv,
- främja ett väl fungerande betalningssystem, och
- utföra andra grundläggande uppgifter som följer av särskild
lag. Lag (2022:1566).
14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt.
Föreskrifter om utgivning och giltighet av sedlar och mynt
meddelas genom lag. Lag (2022:1566).
15 § Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i
frågor som den ansvarar för enligt 13 §. Inom dessa
ansvarsområden får Riksbanken inte heller begära eller ta emot
instruktioner från någon. Lag (2022:1566).
16 § Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen.
Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.
Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen
ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig
ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag.
Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från
anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de
krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina
uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till
allvarlig försummelse.
Föreskrifter om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning
och verksamhet meddelas genom lag. Lag (2022:1566).
10 kap. Internationella förhållanden
Regeringens behörighet att ingå internationella
överenskommelser
1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga
organisationer ingås av regeringen. Lag (2010:1408).
2 § Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att
ingå en internationell överenskommelse i en fråga där
överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens
medverkan. Lag (2010:1408).
Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser
3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för
riket bindande internationell överenskommelse som
- förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny
lag stiftas, eller - i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska
fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid
riksdagens godkännande av överenskommelsen.
Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan
regeringen ingår en för riket bindande internationell
överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt.
Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens
godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då
i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen
ingås. Lag (2010:1408).
4 § En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom
ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av
riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt
skick. Lag (2010:1408).
Andra internationella förpliktelser samt uppsägning
5 § Bestämmelserna i 1-4 §§ tillämpas även på andra former av
internationella förpliktelser för riket än överenskommelser
samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller
förpliktelser. Lag (2010:1408).
Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet
6 § Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan
riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för
statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och
rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket
överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform
och i den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre
fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens
ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i
den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse
kan beslutas först efter riksdagens godkännande av
överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408).
Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet
7 § I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som
direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser
meddelande av föreskrifter, användningen av statens
tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller
ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser
eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en
mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig
domstol.
Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller
upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val
till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri-
och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt
första stycket.
Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges
i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).
8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt
grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som
avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan
stat, till en mellanfolklig organisation eller till en
utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet.
Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan
myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan
överlåtelse.
Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen
beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som
anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).
Framtida ändringar i internationella överenskommelser
9 § Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska
gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en
framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska
gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse
framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i
den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).
Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet
10 § Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och
samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom
ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare
bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas
i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Utrikesnämnden
11 § Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden
underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få
betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta
som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska
regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan
ske. Lag (2010:1408).
12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra
ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser
om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i
riksdagsordningen.
Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen.
Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av
nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga.
Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller,
om han eller hon har förhinder, statsministern.
Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till
nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra
om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap.
Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag
(2010:1408).
Statliga myndigheters underrättelseskyldighet
13 § Chefen för det departement som har hand om
utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av
betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en
mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.
Lag (2010:1408).
Mellanfolkliga brottmålsdomstolar
14 § Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §,
11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige
uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för
Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till
andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408).
11 kap. Rättskipningen
Domstolarna
1 § Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är
allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen,
kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna
förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta
domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller
kammarrätt kan begränsas genom lag.
Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första
stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av
domstolar i vissa fall.
I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast
den som är eller har varit ordinarie domare i någon av
domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska
det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras
i lag i fråga om domstolar som har inrättats för
handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda
grupper av mål. Lag (2010:1408).
2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om
huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra
hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i
lag. Lag (2010:1408).
Rättskipningens självständighet
3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur
en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol
i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen
annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska
fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).
4 § Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i
vidare mån än vad som följer av grundlag eller
riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
5 § Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag
avgöras av andra myndigheter än domstolar. Lag (2010:1408).
Utnämningen av ordinarie domare
6 § Ordinarie domare utnämns av regeringen.
Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av
ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Ordinarie domares rättsställning
7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas
från anställningen endast om
- han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat
åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig
uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller - han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller
enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av
arbetsförmågan.
Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts
till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd
domaranställning. Lag (2010:1408).
8 § Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot
av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i
Högsta domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta
domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning
eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en
sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen,
prövas den av Högsta domstolen.
Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens
ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).
9 § Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom
beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon
kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan
prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller
också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från
utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en
läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd. Lag
(2010:1408).
10 § Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares
rättsställning i övrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Krav på medborgarskap
11 § Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt
får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva
rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt
förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408).
Andra anställda vid domstolarna
12 § För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie
domarna tillämpas 12 kap. 5-7 §§. Lag (2010:1408).
Resning och återställande av försutten tid
13 § Resning i ett avgjort ärende samt återställande av
försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller,
om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det
gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol
eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall
beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta
domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som
inte är en förvaltningsdomstol.
Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten
tid får meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Lagprövning
14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en
bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får
föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad
ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid
föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt
beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att
grundlag går före lag. Lag (2010:1408).
12 kap. Förvaltningen
Den statliga förvaltningsorganisationen
1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga
förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform
eller annan lag är myndigheter under riksdagen. Lag
(2010:1408).
Förvaltningens självständighet
2 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns
beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i
ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör
myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller
som rör tillämpningen av lag. Lag (2010:1408).
3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i
vidare mån än vad som följer av grundlag eller
riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Överlämnande av förvaltningsuppgifter
4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.
Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska
personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften
myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd
av lag. Lag (2010:1408).
Särskilda bestämmelser om statligt anställda
5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas
endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
Lag (2010:1408).
6 § Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska
medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får
krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en
anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun
uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges
i lag. Lag (2010:1408).
7 § Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas
rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna
regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Dispens och nåd
8 § Regeringen får medge undantag från föreskrifter i
förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med
stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag
eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).
9 § Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en
brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt
efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser
enskildas person eller egendom och som har beslutats av en
myndighet.
Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att
vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig
gärning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).
Lagprövning
10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i
strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad
författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller
om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts
vid föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt
beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att
grundlag går före lag. Lag (2010:1408).
13 kap. Kontrollmakten
Konstitutionsutskottets granskning
1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet
har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i
regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt
regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga
för sin granskning.
Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos
konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens
tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag
(2010:1408).
2 § När det finns skäl till det, dock minst en gång om året,
ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid
sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan
med anledning därav göra en framställning till regeringen. Lag
(2010:1408).
Åtal mot statsråd
3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i
utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom
brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av
konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Lag
(2010:1408).
Misstroendeförklaring
4 § Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har
riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan
misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av
riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en
misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens
ledamöter röstar för den.
Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till
prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val
har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess
den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende
ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin
befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp
till prövning.
Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i
utskott. Lag (2010:1408).
Interpellationer och frågor
5 § En riksdagsledamot får framställa interpellationer och
frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets
tjänsteutövning i enlighet med de närmare bestämmelser som
meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Riksdagens ombudsmän
6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän
(justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som
riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i
offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En
ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.
Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos
staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden
som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som
står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att få
tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters
protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran
biträda en ombudsman.
Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i
riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).
Riksrevisionen
7 § Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift
att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser
om att Riksrevisionens granskning kan avse också annan än
statlig verksamhet meddelas i lag.
Statliga myndigheter ska lämna den hjälp och de uppgifter och
upplysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. Andra
som får granskas har en motsvarande skyldighet beträffande den
del av den egna verksamheten som granskas. Lag (2018:1903).
8 § Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som
väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från
uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav
som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig
skyldig till allvarlig försummelse. Minst tre fjärdedelar av
de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste
enas om beslutet att skilja en riksrevisor från uppdraget.
En riksrevisor beslutar självständigt, med beaktande av de
bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas.
Riksrevisorn beslutar vidare självständigt hur granskningen
ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag
(2018:1903).
9 § Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i
riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).
14 kap. Kommunerna
1 § Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda
församlingar. Lag (2010:1408).
2 § Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av
allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.
Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund
sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i
lag. Lag (2010:1408).
3 § En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå
utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som
har föranlett den. Lag (2010:1408).
4 § Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina
angelägenheter. Lag (2010:1408).
5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för
andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå
likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Lag (2010:1408).
6 § Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i
kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408).
15 kap. Krig och krigsfara
Inkallande av riksdagen
1 § Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller
talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar
kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda någon
annanstans än i Stockholm. Lag (2010:1408).
Krigsdelegationen
2 § Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen
utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om
förhållandena kräver det.
Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska
träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt
närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut
meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt.
Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att
sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i
krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i
förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att
statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.
Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för
sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter.
Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.
Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i
riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den
riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som
avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller
fjärde stycket.
Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin
verksamhet. Lag (2010:1408).
Regeringsbildning och regeringens arbetsformer
4 § Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta
inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om
bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag
(2010:1408).
Regeringens befogenheter
5 § Är riket i krig och kan varken riksdagen eller
krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter,
ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs
för att skydda riket och slutföra kriget.
Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra
eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val
till riksdagen. Lag (2010:1408).
6 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana
extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av
krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med
stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana
föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska
meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till
försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd
av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag
meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant
förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.
I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under
vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas.
Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva
grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.
Lag (2010:1408).
Begränsningar av fri- och rättigheter
7 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 §
första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om
krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.
Lag (2010:1408).
Befogenheter för andra myndigheter än regeringen
8 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen
med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som
enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska
fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får
inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte
endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska
börja tillämpas. Lag (2010:1408).
Förhållanden under ockupation
9 § Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på
ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas
befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller
statsråd.
Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det
sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och
motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och
svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett
offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som
i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets
medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.
Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får
inte hållas på ockuperat område. Lag (2010:1408).
Statschefen
10 § Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om
statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan
ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att
fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408).
Val till riksdagen
11 § Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast
efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie
val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet.
Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med
högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens
ledamöter röstar för det.
Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas,
beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som
behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7-9
och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra
stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av
riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla
mandaten ska vara utjämningsmandat.
Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på
föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget
eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i
samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs
för detta blir vidtagna.
Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en
annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen
bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den
månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda
valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen.
Lag (2010:1408).
Beslutanderätten i kommunerna
12 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder
sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig
eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas
beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag. Lag
(2010:1408).
Rikets försvar
13 § Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet
med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot
riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.
Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i
enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av
rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande
stater. Lag (2010:1408).
Krigsförklaring
14 § Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat
angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens
medgivande. Lag (2010:1408).
Vapenstillestånd
15 § Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd
utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra
med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle
innebära fara för riket. Lag (1979:933).
Insättande av väpnade styrkor
16 § Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra
länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra
en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.
Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder
eller sättas in om
- det är medgett i lag som anger förutsättningarna för
åtgärden, eller - riksdagen medger det i ett särskilt fall. Lag (2010:1408).
Övergångsbestämmelser
1974:152
- Genom denna regeringsform upphäves den äldre
regeringsformen. Den äldre regeringsformen skall dock med
nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya
regeringsformen till utgången av det år under vilket riksdagen
slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även
därefter.
- Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande trots
att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha
iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Ett
bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen
gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter
den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer
något annat.
Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla i
fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av
Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av
riksdagen ensam. Lag (2014:1385).
- Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om
Konungen eller Kungl. Maj:t skall […] gälla regeringen, såvida
det icke följer av författning eller i övrigt framgår av
omständigheterna att konungen personligen, Högsta domstolen,
Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.
Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall
beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället
beslutas genom lag.
- Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.
- Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som
hittills gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag
(1985:864).
1976:871
- Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari
1977. - Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter, som
innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills
vidare. En sådan föreskrift får ändras, även om ändringen
innebär fortsatt särbehandling. (Lag 2014:1385). - har upphävts genom lag (1998:1700).
- Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får det
i lag föreskrivas att filmer och videogram inte får förevisas
offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för sådan
visning. I lag får det också föreskrivas att offentlig
uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om
inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan uppspelning.
(Lag 2010:1408). - Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet
utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som
skulle ha iakttagits vid tillämpningen av regeringsformen i
dess nya lydelse.
1979:933
- Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari
1980. - Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan
hinder av 2 kap. 10 § andra stycket.
2010:1408
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
- För tiden längst fram till och med den 31 december 2015
behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i
den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av
2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till
dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består. - Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som
innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin
giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om
ändringen innebär fortsatt särbehandling. - Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om
fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet
tills vidare. - Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande
utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som
anges i regeringsformen i dess nya lydelse. - Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en
föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i
regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.
2014:1385
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
- Bestämmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 §§ i den nya
lydelsen tillämpas första gången vid ordinarie val till
riksdagen 2018.
- 1 kap. Statsskickets grunder
- 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
- 3 kap. Riksdagen
- 4 kap. Riksdagsarbetet
- 5 kap. Statschefen
- 6 kap. Regeringen
- 7 kap. Regeringsarbetet
- 8 kap. Lagar och andra föreskrifter
- 9 kap. Finansmakten
- 10 kap. Internationella förhållanden
- Regeringens behörighet att ingå internationellaöverenskommelser
- Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser
- Andra internationella förpliktelser samt uppsägning
- Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet
- Framtida ändringar i internationella överenskommelser
- Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet
- Utrikesnämnden
- Statliga myndigheters underrättelseskyldighet
- Mellanfolkliga brottmålsdomstolar
- 11 kap. Rättskipningen
- 12 kap. Förvaltningen
- 13 kap. Kontrollmakten
- 15 kap. Krig och krigsfara
- Inkallande av riksdagen
- Krigsdelegationen
- Regeringsbildning och regeringens arbetsformer
- Regeringens befogenheter
- Begränsningar av fri- och rättigheter
- Befogenheter för andra myndigheter än regeringen
- Förhållanden under ockupation
- Statschefen
- Val till riksdagen
- Beslutanderätten i kommunerna
- Rikets försvar
- Krigsförklaring
- Vapenstillestånd
- Insättande av väpnade styrkor
- Övergångsbestämmelser